Títulos em Europa

Mellan 1940 och 1945 genomled världen några av de värsta åren mänskligheten någonsin har skådat. Medan kriget härjade runtom i Europa lyckades Sverige alltjämt hålla sig utanför det. I denna bok redogör Björn Fontander för hur nära det trots allt var att Sverige gång efter annan drogs in i världskriget. Det berättas bland annat om episoder då Sverige var en hårsmån från att hamna i stridsbehandlingar med Storbritannien och om jakten på den norske kungen.

Den 9 april 1940 inleds Tysklands invasion och ockupation av Norge. Kort därefter börjar flyktingar passera över gränsen mot grannlandet Sverige. Från början är det norska militärförband och soldater som anländer. De har undermålig utrustning och är dessutom dåligt organiserade. Snart ska dock strömmen komma att inkludera politiker, kungligheter, judar och meningsmotståndare. De sista att ansluta är tyska desertörer och krigsfångar.

De bittra striderna i Stalingrads ruiner, fasorna på floden Volgas mörka vatten och det intensiva luftkriget över Stalingrad kostade hundratusentals soldater och civila livet. Slaget var så krävande och grymt att inte ens andra världskrigets mest hårdföra generaler kunde undgå att ­beröras av de massiva förlusterna som bara två män ryckte på axlarna åt: Adolf Hitler och Josef Stalin. Utan att blinka skickade de man efter man i döden under slaget om Stalingrad som blev det ultimata kraftprovet mellan historiens två grymmaste diktatorer som båda vägrade ge upp.

Trots att aztekerna var ökända för sin blodtörst tog de generöst emot de bleka främlingar som 1519 kom till staden Tenochtitlan. Aztekernas kung Motecuhzoma II lät till på köpet främlingarnas ledare, spanjoren Hernán Cortés, bo i sitt palats. Det fick han ångra. Snart var Motecuhzoma fånge i sitt eget hem och kunde bara maktlös se på, när conquistadorerna skövlade hans land. När spanjorerna inte längre behövde honom som marionett dödade de honom och förstörde Tenochtitlan. Aztekernas rike var krossat.

Det sattes upp en svensk frivilligkår för Norge i början av 1945 när man befarade skoningslösa slutstrider i det tyskockuperade grannlandet. Den svenska regeringens beslut om frivilligkåren var ett av många långtgående neutralitetsbrott till förmån för den allierade sidan i kriget. I Norge opererade också en svensk gerillagrupp med namnet Fritjof. I skuggan av ett hjälteland berättar de frivilligas rafflande historia med ingredienser som avlyssnade telefonsamtal, vådaskott och jakt på förrädare. Den innehåller driftighet och idealitet, men också arrogans och kriminalitet.