Nordisk Kriminalkrönika

Den 28 januari 2001 gick Therese upp till sin vindsskrubb för att lägga tillbaka julpyntet som hon plockat ner tidigare under veckan. När hon var färdig med sina bestyr lämnade hon sitt forråd och passerade ett förråd som tillhörde en av grannarna. Där såg hon något som hon uppfattade som en hängande docka. Hon vågade inte stanna kvar för att ta reda på vad som hänt, hon befarade det värsta, utan lämnade vinden småspringande. Kort därefter traffade hon sin bror och de gick gemensamt upp på vinden, för att se efter vad Therese egentligen sett.

Det är en tidig morgon i västra delarna av Göteborg. Den klara luften ger oss känslan av att våren är på väg. Solen lyser från en blå himmel, det är fortfarande kyla i luften och man kan förvänta sig en vacker dag. Det är fredagen den 1 mars 2013 och klockan är strax efter sju då ljudet från sirener hörs genom staden. Susanne får aldrig uppleva denna vackra dag, och inga andra dagar därefter heller. Hennes före detta sambo, Ingemar, har precis avslutat hennes liv. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

I november 1986 fyllde Anton Nilson 99 år. Han deltog 1908 i ett av de mest omtalade politiska attentat som utförts i Sverige. Nämligen sprängningen av skonerten Amalthea i Malmö hamn. Han dömdes samma år till döden, men straffet verkställdes inte. Istället benådades han och efter frigivningen engagerade sig Anton Nilson i den ryska revolutionen. Idag omtalas han som "Sveriges mest kände politiske terrorist". Själv menar han sig dock vara emot alla former av våld och vill inte kännas vid detta epitet. Däremot ångrar han inte attentatet i Malmö.

Höganäs i södra Skåne är en idyllisk liten stad, kanske mest känd för sin keramikindustri - inte som någon våldets hemvist. Men i början av 2000-talet spreds något som kan betecknas som skräck bland de knappt 23 000 invånarna. På kort tid tvingades polisen i staden att ta itu med två flickmord, där omständigheterna tycktes likartade. Detta - tillsammans med tidigare ytterligare ouppklarade mord på unga kvinnor i Skåne - ledde till att massmedierna började berätta om en stad i skräck, där föräldrar höll sina barn hemma och folk undvek att vistas utomhus på nätterna.

Måndagen den 5 maj 1980 möter 7-åriga Anna Bachmeier sin mördare. Tio månader senare - i mars 1981 - står den misstänkte gärningsmannen, Klaus Gabrowski, inför sina domare. Åttalet mot honom går ut på att han utsatt flickan för sexuellt övervåld, strypt henne med ett par strumpbyxor och därefter gjort sig av med liket i en kartong, som han grävt ner utanför Lübecks stadsgräns. På rättegångens fjärde dag förövades ett uppskakande blodsdrama i domstolen i Lübeck.

I Amstetten, Österrike, följer 18-åriga Elisabeth den 28 augusti 1984 med sin 49-årige pappa Josef Fritzl ner till källaren för att hjälpa honom att bära en dörr. Efter år av våldtäkter är Elisabeth rädd för sin pappa, men hon vågar inte trotsa honom. Hon känner alldeles för väl till hur hennes far kan reagera på ett nej. Och hur farligt kan det vara att bära en dörr till källaren? Vad Elisabeth inte vet är att sjubarnspappan Josef Fritzl har betydligt mer långsiktiga planer än så för sin tonåriga dotter.

"När min mobiltelefon ringde lördagen den 28 september 1996, fick frisören tillfälligt avbryta klippningen. Jag anade inte vad jag skulle leva med många månader framöver. Jag glömmer inte beredskapskommissariens ord: "Vi har två gripna och in i h-e mycket kokain i beslag, kan du komma in nuuu!!!" Detta är begynnelsen av en undersökning som ska testa polisen på många sätt, kanske främst deras tålamod. Det börjar med en misslyckad leverans av kokain, från Colombia till Sverige.

"DET HÄR ÄR ETT RÅN. FYLL VÄSKAN MED PENGAR." Gunnar, anställd på banken i Malå, tror först det är ett skämt när den yngre mannen lämnar fram en lapp med orden. Men när han ser pistolen som riktas mot hans huvud förstår han att detta är på fullaste allvar. Detta är ett rån. Elva dagar senare sker ännu ett bankrån 22 mil söderut i Umeå. Även här är det en yngre person som hotar personalen med pistol. Är det samma rånare? Indicierna och tips till polisen tyder på det. Men polis och åklagare måste ha bevis för att kunna föra fallet till domstol, och ärendet lades ner.

En bil hittas kvaddad i ett dike vid sidan av vägen på Hallandsåsen, men ingen förare syns till. Ingen olycka har anmälts, inga skadade personer har kommit in till närliggande sjukhus. Det är som om passagerarna bara gått upp i rök. En dag senare hittas kropparna av två artonåriga flickor på en snötäckt väg fem kilometer bort. De har skador i ansiktet och ligger båda på mage, de saknar sina skor och de har inga ytterkläder. Åtskilliga frågor börjar gro.

- Varför vågade ingen berätta? Varför bröt ingen tystnaden? Likt ett mantra upprepar Johannas mamma dessa ord.

Fredagen den 21 juni 1985 kapas ett flygplan, tillhörigt Brathens SAFE. Det är en Boeing 737 med kännetecknat LS-SUG. Planet hade lämnat Værnas flygplats och var på väg till Oslos flygplats med 116 passagerare och en besättning på fem man ombord. Men när planet kommit upp på sin marschhöjd blev kaptenen informerad om att en av flygvärdinnorna hölls som gisslan längst bak i planet av en man som var beväpnad med en pistol. Norges första flygplanskapning var därmed ett faktum. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Carolin Stenvall är på väg till Kiruna. Hon har fått en anställningsintervju på Ishotellet i Jukkasjärvi och ska sedan sova över hos några kompisar. Men när hennes pojkvän inte får tag på henne, och hennes vänner påstår att hon aldrig kommit fram befarar han det värsta och anmäler henne som försvunnen. Men det som först ser ut som ett försvinnande, utvecklas snart till en brottsutredning. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

"-Så för guds skull blanda inte in polisen. Ni är bevakad från avfärd tills ni kommer tillbaka. Vid minsta misstanke brakar helvetet löst..." Detta meddelande, som lämnats till SJ:s huvudkontor i Stockholm den 28 november 1985, avlyssnades av polisens våldsrotel. Flera gånger under 1980-talet utsattes SJ för mycket allvarliga och hotfulla utpressningsförsök, och detta skulle komma att bli ett av de allvarligaste. Utpressaren utgav sig för att vara en del av ett större nätverk.

Under 1999 kom det grova våldet från delar av vikt makt-världen, det vill säga den undergroundkultur av nationalsocialister, antisemiter, odinister och anhängare av Amerika-inspirerad vit makt-ideologi, som började komma upp till ytan på 1980-talet, åter att ta fart. Bilbomben i Nacka mot två journalister, morden på de två polismännen i Malexander och mordet på syndikalisten Björn Söderberg är de tydligaste exemplen på detta. Det förstnämnda fallet är ännu ouppklarat, men under 2000 har domarna mot de inblandade i så väl Malexanderdramat som mordet Björn Söderberg avkunnats.

Ingen kunde ana att det bodde en sadistisk mördare i den lilla byn Aspa i Bergslagen. Men så var det och saken avslöjades när ett av hans offer inte klarade av att begå självmord, som han beordrats av plågoanden för att kamouflera ett tidigare mord. När polisen började rulla upp härvan kom detaljer i dagen som inrymde mer än vad de mest utstuderade skräckfilmer brukar prestera av grymhet, övervåld och förnedring. Straffet för gärningsmannen, 46-årige Kjell-Åke, blev livstids fängelse för mord.

De två ungdomarna, Sinni och Junnu, gick i skolan tillsammans. De blev kära i varandra och flyttade så småningom ihop. Deras första år tillsammans gick bra -- de fick till och med ett barn tillsammans. Men sedan började Junnu visa up en svartsjuk sida som snabbt eskalerade till våldhandlingar mot Sinni. Deras relation tog slut men Junnu kunde inte riktigt släppa Sinni. När Junnu sedan en kväll såg Sinni roa sig på en resturang tillsammans med hans vänner tog svartsjuka överhanden. Han åkte för att hämta sprängmedel som han stulit i det militära för att sedan ge sig efter gänget ...

Ann arbetade under natten till den 23 september 2009 i uppräkningscentralen tillhörande G4S Cash Service AB:s värdedepå i Västberga. Hon arbetade på sjätte våningsplanet med att räkna pengar tillsammans med tretton andra arbetskamrater. Vid halvsextiden på morgonen hörde hon ett väldigt högt ljud. Någon i lokalen skämtade och sa "Det kanske att är några som försöker råna oss med hjälp av en helikopter." Men ingen kunde ana hur rätt hon faktiskt hade... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Vilka var de mördade? Vem var gärningsmannen? Var fanns han nu? Vilket var motivet...? Frågorna var många, då liken efter ett barn och en vuxen kvinna påträffades nedgrävda på Fanø. I början av 2000 ställdes polisen i Esbjerg inför ett mordfall, som ledde till ett omfattande internationellt samarbete. Utredningen visade att offren var en 23-årig grönländska och hennes tvååriga dotter. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Karl Olav Pedersen var i 60-års åldern. Han var förtidspensionerad, och fördrev tiden med promenader och biobesök. På väg mot dagens matiné, en westernfilm, såg han en ung man ståendes nära polishuset, med något under jackan. Karl Olav, som trodde att det kunde vara en flaska brännvin, gick fram och frågade om han kunde få en sup. Den unga mannen svarade vresigt att han inte hade något brännvin, och visade Karl Olav den sten han gömde innanför jackan. Den unga mannen hade kommit dit för att ta livet av polisen, meddelande han den förvirrade pensionären.

Den 29-årige väktaren hade en pressad ekonomi, han hade ingen styr på pengar. Han var försörjningpliktig för två barn med olika mammor. Och han umgicks gärna med andra kvinnor. Han drog sig inte heller för att låna pengar av dem. En skuld på 6 000 kronor blev hans motiv för att mörda en kvinnlig kollega, 21-åriga Helena, som han haft en kärleksaffär med.